Vi har beslutat att ställa in Envisions 2010, helt enkelt för att vi fått för få deltagare.
Vi tackar våra medarrangörer för att de investerat både tid, pengar och engagemang i att skapa ett riktigt bra program.
Vid frågor kontakta projektledare Linda Jöfelt.
E-post: linda.jofelt@easyconf.com
Telefon: 0709-54 54 37
Svenskt miljökunnande på en internationell marknad – förutsättningar och utmaningar
Svenska företag, kommuner, landsting och regioner kan leverera den helhetssyn och det systemtänkande som krävs för att klara de komplexa frågor som ryms inom hållbar utveckling. Man kan tillföra kompetens inom allt från dricksvattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och energiproduktion till utbildning, folkhälsa och sjukvård.
• Hur kan kommuner, landsting och regioner exportera sin kunskap, vad säger lagen?
• Hur kan kompetensen hos kommunerna användas vid teknikexport?
• Vilken nytta har ett internationellt engagemang för den egna verksamheten?
• Vilka nationella satsningar görs för att stödja svensk tjänste- och teknikexport?
Detta är några frågor som vi tar upp på seminariet. Seminariet är fristående men kopplat till seminarium 4 – Svenskt miljökunnande på en internationell marknad – Erfarenheter och goda exempel.
Medverkande
Håkan Dahlfors, Exportrådet
Berit Gullbrandsson, Sveriges Miljöteknikråd
Lise – Lotte Norén, Internationellt Centrum för Lokal Demokrati
Katarina Pelin, Malmö stad
Moderator: Peter Wenster, Sveriges kommuner och landsting
Vilka konsekvenser får en reglering av vattenflödena? En presentatation av Arvika och Slussen
Arvika och Glafsfjorden, vad hände och vad har vi lärt?
Dubbel nederbörd, tre meter högre vattenstånd.
Efter en nederbördsrik period under år 2000, då mer än dubbla normala nederbördsmängden föll i oktober och november, drabbades Arvika av mycket omfattande översvämningar. Höga flöden i Byälvens vattensystem gav vid månadsskiftet november-december över tre meter högre vattenstånd än normalt i Glafsfjorden. Den kommunala infrastrukturen påverkades kraftigt och kommunens avloppsnät var ytterst nära en total kollaps. För att mildra skadeverkningar från framtida översvämningar planerar kommunen genomföra ett antal aktiviteter.
SMHI – Climate Proof Areas, exemplet Arvika
SMHI gör inom till exempel forskningsprojekten CPA (Climate Proof Areas) och Mistra-SWECIA (SWEdish research programme on Climate, Impacts and Adaptation) hydrologiska klimateffektstudier för olika delar av landet, bland andra Vänern-regionen och Arvika kommun. I arbetet används uppskattningar av framtida klimat från klimatmodeller. I presentationen förklaras metodiken att förklaras och de senaste resultaten från Arvika redovisas.
Tyréns – miljökonsekvenser av ökad avtappning genom Slussen
Stockholms stad arbetar med förslag till ny reglering av Mälaren och ökad avtappning genom Slussen där Thyréns genomför ett antal miljöutredningar som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen i tillståndsansökan. Bakgrunden är att översvämningsriskerna runt Mälaren är stora. Om inget ändras kvarstår riskerna i ett ändrat klimat. Ett framtida klimat förväntas även ge torrare somrar vilket medför ökad risk för låga vattennivåer. Detta ger problem bland annat för dricksvattenproduktionen och sjöfarten. Föredraget behandlar arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen bedrivs och vilka miljöaspekter som utreds.
SMHI – framtida reglering av Mälaren
SMHI har i uppdrag att utforma förslag på hur regleringen av Mälaren kan se ut efter genomförd ökning av tappningskapaciteten. Föredraget beskriver de övergripande resultaten av arbetet med den nya regleringen. Påverkan på Mälarens nivåer av ett förändrat framtida klimat och förhöjt havsvattenstånd diskuteras.
Seminariet är fristående men kopplat till seminarium 8 och 13.
Medverkande
Johan Andreasson, SMHI
Jonas German, SMHI
Åsa Norman, Tyréns
Anders Norrby, Arvika kommun
Thomas Erlandsson, Räddningschef i Arvika, Eda och Säffle kommun
Moderator:
Vattendirektivet – Hur blev det egentligen och vad gäller?
Samtliga EU länder, inkl Sverige, arbetar med ramdirektivet för vatten för att nå god vattenstatus i alla sjöar, vattendrag, grundvatten och kustnära havsområden. Den första cykeln är nu genomförd och nya begrepp är införda i Sverige: Miljökvalitetsnorm, åtgärdsplan och förvaltningsplan allt enligt vattenförvaltningsförordningen. Vad betyder detta, vad har gjorts, vad kommer att göras framöver och hur långt har vi kommit?
Miljödepartementet ger sin syn på vattenförvaltningen i Sverige. Hur ser det ut idag och hur kommer det att se ut framöver. Har vi lyckats med den integrerade vattenförvaltningen, den som säger att vi ska arbeta för vattnets bästa över de administrativa gränserna.
En redogörelse över vad vattenmyndigheten har gjort så här långt samt vad införandet kan innebära för kommuner, landsting, m fl.
Kommunernas syn på vattenförvaltningen: Kommer vi att uppnå den kvalité på vatten som är överenskommet – till en rimlig kostnad och inom en rimlig tid?
Boverket beskriver sitt arbete med vattenförvaltningen, var de står idag och vad som kommer att göras framöver. Vilka delar i planarbetet med vatten kan vi fortsätta med som tidigare och var kan det behövas tänkas nytt?
Medverkande
Roland Dehlin, Nynäshamns kommun
Börje Larsson, Boverket
Joakim Kruse, jurist på Bottenhavets vattendistrikt, länsstyrelsen i Västernorrlands län
Moderator: Helena Segervall, Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt
Svenskt miljökunnande på en internationell marknad – erfarenheter och goda exempel
Sverige har ett gott rykte internationellt när det gäller miljöteknik och miljökunnande. Kommuner, landsting och regioner är efterfrågade som samarbetspartner när företag vill exportera miljöteknik.
Det kommunala och regionala vänortssamarbetet, som kan omfatta allt från miljöteknik och hållbar stadsutveckling till demokratifrågor, kultur, utbildning och sjukvård, är en öppning och en hjälp för näringslivskontakter.
• Hur kan vänortssamarbete utvecklas?
• Internationellt samarbete – möjligheter, fallgropar och erfarenheter
• Vilka erfarenheter finns och hur kan vi lära av varandra?
• Borlänge kommuns samarbete med Wuha i Kina
Detta är några frågor som vi tar upp på seminariet. Seminariet är fristående men kopplat till seminarium 1 – Svenskt miljökunnande på en internationell marknad – Förutsättningar och utmaningar.
Medverkande
Nils Persson, Borlänge kommun
Ronny Arnberg, AB Borlänge Energi
Anna Hagberg, Borlänge kommun
Ebbe Nordell, Sustainable Business Hub AB
Hans Lundberg, IVL Svenska Miljöinstitutet
Moderator: Peter Wenster, Sveriges kommuner och landsting
Offentlig upphandling – kan man ställa sociala och etiska krav?
Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till ca 500 miljarder per år. Staten, kommunerna, landstingen och regionerna blir allt bättre på att ställa miljökrav vid offentlig upphandling, men hur är det med sociala och etiska krav?
• Varför ska man ställa sociala och etiska krav?
• Får man ställa sociala och etiska krav vid offentlig upphandling?
• Hur gör man och hur följer man upp ställda krav?
• Fairtrade City – att sätta mänskliga rättigheter i fokus.
Information, diskussion och erfarenhetsutbyte.
Medverkande
Magnus Ljung, SKL
Kristina Bjurling, Swedwatch
Anna Lipking, Stockholms läns landsting
Lisa Sandström, Miljöstyrningsrådet
Maria Berglund, Göteborgs upphandlingsbolag
Moderator: Alice Bah Kuhnke
Strandskydd – en möjlighet för landsbygdsutveckling?
Allmänhetens behov av tillgång till fria stränder är på lång sikt en överlevnadsfråga för alla inblandade parter. Vem tar initiativet i planeringen och driver frågan om strandskyddets säkerställande och landsbygdens utveckling? Kommunens nya roll ställer krav på politikermedverkan på ett helt nytt sätt.
Vilka möjligheter och förutsättningar finns för Högsby som en liten kommun?
Vilka möjligheter finns det med den nya strandskyddslagen och hur man kan tillämpa den på ett klokt sätt i stadsplaneringen? Hur kan man samverka över kommungränserna och hur kan länsstyrelserna och frivilligorganisationer bidra i arbetet.
Medverkande
Reigun Thune Hedström, Sveriges kommuner och landsting
Per Nilsson, Naturvårdsverket
Börje Larsson, Boverket
Ewa Engdahl, Högsby kommun
Moderator: Reigun Thune Hedström, Sveriges kommuner och landsting
Östersjöstrategin – EU och kommuner i samverkan ger gemensam miljönytta
EU.s strategi för Östersjöregionen och Helcomöverenskommelsen Baltic Sea Action Plan (BSAP) har bägge starkt fokus på att åstadkomma miljöförbättringar i Östersjön. Vilken roll kan och behöver kommunal och regional nivå spela och vad har kommuner att tjäna på att vara aktiva i miljöarbete enligt de mellanstatliga överenskommelser som nyligen har slutits?
Seminariet ger en överskådlig presentation av EU:s strategi och Helcom BSAP. Därefter presenteras några exempel på samarbeten kring Östersjöns framtid och varför dessa kommuner satsar på miljöarbete.
Medverkande
Gabriella Lindholm, Miljödepartementet
Sten I Björk, Trelleborg kommun
Anders Olander, Norrtälje kommun
Carolina Gunnarsson, Region Kalmar
Moderator: Thomas Johansson, Sida
Nya klimatscenarier som inverkar på vattenresurserna skapar nya uppgifter för samhället – nyheter, analyser och nationella åtgärder
SMHI – senaste nytt om klimatfrågan och dess påverkan på vattenresurserna
Föredraget inleds med senaste nytt om klimatfrågan. Klimatets påverkan på vattenresurserna och vad ett förändrat klimat innebär för dessa, globalt och i Sverige. Risker för översvämningar och vattenbrist, samt konsekvenserna av och riskerna för ett stigande världshav. Påverkan på svensk vattenkraft diskuteras.
Lantmäteriet – bättre underlag för analyser och åtgärdsplaner
Lantmäteriet har av regeringen fått i uppdrag att ta fram en ny rikstäckande höjdmodell med hög noggrannhet. Höjdmodellen kommer, tillsammans med annan geodata, att vara ett viktigt underlag för klimatanpassningarbetet. Presentation av höjdmodellen och hur den kan användas tillsammans med annan information om terräng och infrastruktur.
MSB – så ska översvämningsdirektivet genomföras
MSB har fått det nationella ansvaret för genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv. Planering, genomförande och vägledning för arbetet har skett i samverkan med många olika myndigheter och organisationer i landet. Samverkan kommer också att ske i och med genomförandet av vattendirektivet.
Seminariet är fristående men har kopplingar till seminarium 2 och 13
Medverkande
Sten Bergström, SMHI
Gunnar Lysell, Lantmäteriet
Barbro Näslund-Landenmark, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Moderator: Sune Waardahl, Västerås stad
Vägledningsstandard för hållbar utveckling – mot ett ledningssystem för hållbar utveckling
Många företag, kommuner, landsting och regioner arbetar med miljöledningssystem, EMAS och ISO 14001. De ekonomiska och ekologiska dimensionerna har varit i fokus i detta arbete. Under de senaste åren har också de sociala aspekterna lyfts fram kopplat till bl.a. offentlig upphandling och klimatarbetet, där värderings- och beteendeförändringar, ändrade konsumtionsmönster m.m. utgör en allt viktigare del.
• Den regionala och lokala planerings- och beslutsprocessen har hållbar utveckling i fokus, hur klarar vi detta?
• Vi börjar bli duktiga på miljöaspekterna, men hur får vi med såväl ekonomi, miljö och sociala aspekter i våra ledningssystem?
• Hur klarar vi avvägningen mellan dagens krav och långsiktiga åtaganden?
• Hur kan företag, kommuner, landsting och regioner möta nationella satsningar på klimat, miljö och hållbar utveckling?
• Vilka system finns för att omsätta politiska mål i den dagliga verksamheten?
• Från politik till praktik, verktyg för ett framgångsrikt arbete.
På seminariet kommer vi att presentera och diskutera det pågående arbetet med att ta fram en vägledningsstandard för hållbar utveckling – Tk 225 ett SIS-projekt.
Medverkande
Sara Emilsson, forskare, Linköpings Universitet
Markus Ihre, Swedish Standards Institute
Jonas Andersson, Göteborgs stad
Albert Edman, Umeå kommun
Politiker från Umeåregionen
Moderator: Peter Wenster, Sveriges kommuner och landsting
Verktyg för klimatanpassning inom kommunal sektor (Climatools)
Seminariet inleds med 20 min om klimatanpassning inom kommuner där vi pratar om behovet, svårigheter och möjligheter. Forskningsprojektet Climatools presenteras liksom samarbetet mellan Climatools och Tyréns.
Climatools arbetar med åtta olika verktyg, som tillsammans ska vara en verktygslåda för kommunernas klimatanpassningsarbete. Tre av dessa verktyg kommer att presenteras, inklusive exempel på fallstudier där verktygen har använts.
• Scenarioplanering
• Risk- och sårbarhetshantering
• Värdering i ekonomiska termer
Seminariet avslutas med att presentera Climatools och Tyréns fortsatta arbete med planerade fallstudier. Diskussion och frågestund .
Medverkande
Henrik Carlsén, Totalförsvarets forskningsinstitut
Karin Mossberg-Sonnek, Totalförsvarets forskningsinstitut
Maria Vredin Johansson, Konjunkturinstitutet
Ev. en kommunpolitiker
Moderator: Birgitta Olofsson, Tyréns
Rent vatten åt alla – framtida vägar för att förverkliga drömmen
Forskare världen över försöker utveckla nya metoder för att nyttja vår jords största och viktigaste resurs – vattnet! Forskningen idag handlar inte bara om olika metoder för vattenrening utan också om hur hanteringen av denna livsviktiga resurs kan förbättras. Vilka utmaningar på detta område står man inför idag och vilka lösningar tror man kan vara möjliga i framtiden?
Vatten är i många U-länder en nyckelfråga för utveckling. Enligt FN:s (UNDP) rapport från 2006 så ger investeringar i vattenresurser en utväxling på 8:1. Seminariet kommer att kort illustrera varför vatten är så viktigt. Vidare kommer några av de bakomliggande orsakerna till brister i hur man hanterar vattenresurser diskuteras och en presentation av möjligheter, metoder och exempel som visar hur utvecklingen kan drivas i en positiv riktning ges. Avslutningsvis diskuteras kopplingar till svenska förhållanden.
Seminariet kommer bland annat att ta upp frågor rörande vattenresurshantering och vattenförvaltning ur såväl ett nationellt som internationellt perspektiv. Frågor som kommer att diskuteras under seminariet är;
• Hur kan man arbeta för en bättre vattenkvalitet genom vattenplanering och vattenförvaltning?
• Hur kan resultat från forskningen inom vattenområdet gagna samhällets miljöarbete?
• Vattenresurshantering – vilka verktyg finns för en hållbar utveckling?
Medverkande
Anna Jöborn, IVL Svenska Miljöinstitutet
Rolf Larsson, Lunds Universitet
Moderator: Veronica Ribé, Mälardalens högskola
På väg mot en hållbar vattenrening – vilka miljötekniska lösningar finns idag?
Det pågår idag ett intensivt arbete inom forskningen på vatten- och avloppsområdet med att utveckla metoder för att öka såväl reningsgraden som att ge avloppsvattenreningen fler mervärden, till exempel genom mer effektiv utvinning av biogas i samband med avloppsreningen.
I och med att kraven på det renade vattnet ökar, ökar behovet av nya avloppsreningstekniker. Arbetet med att undersöka nya metoder för att rena bort läkemedelsrester ur avloppsvatten är ett exempel på hur man för att ligga steget före eventuella effekter uppstår på människan och miljön har intensifierat utvecklingsarbetet. Inom detta forskningsområde är avloppsvattenreningsteknikerna ofta högteknologiska, energikrävande och relativt kostsamma, men det finns även utvecklingsarbeten som syftar till att utveckla enkla, mer energieffektiva och billiga metoder för att rena vatten.
För att premiera nya tekniska lösningar inom VA-systemet finns ett stort behov av samarbete mellan regionala verksamhetsutövare, forskningen och miljötekniksektorn.
Seminariet kommer bland annat att ta upp;
• Presentation av nya metoder för att rena avloppsvatten. Vilka metoder har vi idag för att rena bort läkemedelsrester ur avloppsvatten?
• Exempel på metoder för att rena vatten samtidigt som man producerar energi i form av biogas.
• Presentation av det nya VA-klustret i Mälardalen: projektdeltagare och syften
• Goda exempel på samarbeten mellan forskare och verksamhetsutövare på VA-bolagen.
• Hammarby Sjöstadsverk: Försöks- och demonstrationsanläggning för framtidens VA-teknik.
• Presentation av vattenreningsmetoder under utveckling i CLEAN-projektet.
• Diskussion av för- och nackdelarna med att rena vatten vid föroreningskällan.
Medverkande
Anders Finnson, Svenskt Vatten
Linda Åmand, IVL Svenska Miljöinstitutet
Emma Nehrenheim, Mälardalens högskola
Moderator: Veronica Ribé, Mälardalens högskola
Hur kan man klimatsäkra en stad för att undvika framtida klimatkonsekvenser. Vilka verktyg och metoder finns för kommuner och andra?
SMHI & SGI – konkreta exempel på metod mot ras, skred, erosion och översvämning
SMHI och SGI samarbetar i arbetet mot naturolyckor av typerna ras, skred, erosion och översvämning längs kuster och vattendrag. De redogör för den metod som har arbetats fram och redovisar exempel på uppdrag genomförda åt kommuner och länsstyrelser. I bedömningarna ingår risker baserade på dagens klimat och på vilket sätt förväntade framtida klimatförändringar, som t ex havsnivåhöjningen, kan påverka dem.
Sundsvalls kommun – helhetsperspektiv på klimatanpassning
Projekt ”Klimatanpassa Sundsvall” är en genomgång av Sundsvalls behov av anpassning när klimatet förändras. Projektet skall ge underlag till och påbörja arbetet med Sundsvalls klimatanpassning. Även om Sundsvall har goda förutsättningar att hantera klimatförändringar, till exempel en stor landhöjning, måste ändå åtgärder vidtas för att göra staden klimatsäker, -anpassad och attraktiv. Arbetet bedrivs genom ett 10-tal arbetsgrupper som hanterar olika anpassningsfrågor. Projektet samarbetar med klimatforskningen på SMHI, andra utvecklingsprojekt och kommunala projekt.
Seminariet är fristående men är kopplat till seminarium 2 och 8.
Medverkande
Dan Eklund, SMHI
Ingrid Södergren, Swedish Geothecnical Institute
Mats Bergmark, Sundsvalls kommun
Moderator: Mette Lindahl-Olsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Vattensmart produktion – en strategisk fråga för företagen?
Ett seminarium om företags möjligheter att bidra till lösningar på den globala vattenkrisen.
I många områden är vatten en bristvara. Tillgång till vatten är en grundförutsättning för matproduktion, god hälsa och hållbar tillväxt. Vår nuvarande vattenanvändning är inte hållbar och måste förändras, annars kommer den växande vattenkrisen att bli ett stort hinder för utveckling och tillväxt. Vår största vattenförbrukning sker genom konsumtion av varor som har krävt vatten vid odling och produktion. Ett sätt att mäta denna konsumtion är att räkna ut ett ”Vattenfotavtryck”. Allt fler företag och organisationer arbetar med att uppskatta sin vattenkonsumtion och sin påverkan på vattenresurserna och allt fler investerare ställer krav på strategier för hållbar vattenanvändning. Även den offentliga sektorn har ett stort ansvar för sin vattenanvändning. Seminariet kommer att diskutera frågor såsom;
• Hur mycket vatten går det åt för att tillverka de produkter vi konsumerar?
• Hur kan vi arbeta med att mäta och minska den påverkan vår konsumtion har på jordens vattenresurser?
• Hur kan företag och offentlig sektor ta ansvar för sin vattenanvändning?
Medverkande
Anna Forslund, Världsnaturfonden
Björn Frostell, Kungliga Tekniska högskolan
Renée Andersson, Indiska
Moderator: Karin Lexén, Stockholm International Water Intstitute
Miljömålen – mer politik, bättre samordning och en oberoende utvärdering
Kommunerna har arbetat med de nationella miljökvalitetsmålen i snart 10 år, under denna tid har miljöarbetet utvecklats och blivit allt mer komplicerat. Utredningen om miljömålen – Miljömålen i nya perspektiv – föreslår bl.a. att parlamentarisk beredning tillsätts för att ta fram strategier för åtgärder mm, att de 16 miljömålen och 70 delmålen behålls, att Naturvårdsverkets roll stärks och att det regionala ansvaret preciseras.
• Hur kommer det framtida miljömålsarbetet att se ut? Kommer kommunernas roll att stärkas?
• Hur kan samarbetet mellan kommunerna med privata näringslivet utvecklas?
• Miljömålsarbete – klimatarbete – hållbar utveckling – tillväxt – hur får vi ihop pusslet?
Dessa och andra frågor kommer vi att ta upp på seminariet.
Medverkande
Föredragshållare presenteras längre fram
Moderator: Peter Wenster, Sveriges kommuner och landsting